Kråkan krax

En extremt rolig sak med att vara en person som lätt irriterar sig på saker och ting är att spendera tid med personer som ännu lättare irriterar sig på saker och ting. Närmare bestämt min pappa. Runt och på vårt hus vistas dagarna i ända några duvor. Ljudet duvorna utsöndrar, ni vet ko koo ko-ljudet irriterar livet ur pappa. Få saker tystar ned duvorna men pappa har nu upptäckt att när det kommer en kråka och sätter sig på utvald takplatta i närheten så flygor duvorna iväg. Följaktligen har pappa grown very fond of crows på senaste tiden. Jag sitter i skrivande stund inne i köket och hör pappa ute på terrassen med djup lömskhet i rösten väsa för sig själv "Ja nu kommer det en kråka, sådär ja! Kom hit nu kråkan krax!" Otroligt lustigt är det.