Fysiskt förfall

Okej, här kommer ett totalt side track så den som inte är intresserad av att läsa om fysisk hälsa bara scrolla ned till nästa inlägg. 

Ni vet sådana serier där det första scenen visar ett scenario (oftast ett katastrofpräglat sådant) och sen går resten av avsnittet ut på tillbakablickar. Så känns mitt liv nu. På mindre än 24 timmar har jag gått från att vara en person utan husläkare, utan en aning om vad eller till vem man ska vända sig om man är sjuk, en person utan allergier eller annat bjafs (min mamma tror för övrigt att allergier är hittepå) och en person som egentligen- ta i trä- aldrig varit särskilt sjuk till att vara en person som bara kan liknas vid den svagaste varelsen som gått (till och med gång känns som en prövning) på två ben. 

Igår mådde jag rätt så dåligt så efter morgonmöte i skolan gick jag till apoteket och frågade om en vårdcentral (vem går till apoteket och frågar??), blev ledd till en sådan, fick veta att jag har halsfluss, hämtade medicin, sov en massa timmar, vaknade sedan på natten av att jag har någon form av allergisk reaktion från medicinen. Det var inte angenämt och jag fick klåda över hela kroppen och låg på badrumsgolvet och googlade på om man kunde dö av penicillinbiverkningar. Vaknade ringde doktor fick hennes syn på det hela ringde min mamma som är sjuksköterska och hade en helt annan syn på det hela ringde igen till doktor som då hade en tredje syn på det hela, gick för att hämta ny medicin, medicinen var slut i hela Sverige, pratade igen med doktor fick tredje medicin. Pappa ringer och har varit hos en annan doktor och berättat om hur jag mådde samtidigt och fått en fjärde åsikt och nu ligger jag helt utmattad hemma i soffan och kliar förstrött på min flammiga hud och känner mig totalt underminerad i min annars otroligt tillfredställande position som friskus/yogi/raw/hälso/pigg/hurtig med en precis lagom touch av helylle men ändå älskar Riche över allt-karaktär.